Hej, Vi har en ny app!
For att din app ska fortsatta fungera som det ar tankt behover du fornya till nyaste versionen. Klicka gallande knappen forut att fornya!
Ifall en sak tycks all deltagare i den debatt som utlostes av Goteborgs-Postens kulturchef Bjorn Werners kronika ifall ratade Tinderman vara overens: Den nya digitala dejtingekonomin inneha besegrare, och den inneha forlorare.
Sydsvenskan
Det ar emellertid en rattfram sporja vilka dessa ar – under tiden Werner (GP, 2/1) framhaller de socialt forfordelade mannens sexuella fangel gallande den digitala arenan, har till exempel Expressens Anna Hellgren (13/1) visat gallande att dessa man knappt kan sagas besta mer drabbade an kvinnor i lagstatusyrken, snarare tvartom. Det handlar forstas ej bara om tillgangen till sex, utan samt om vem som i framat fras gynnas av strukturerna, men inte heller i den mer begransade fragan rader nagon samforstand om orsakssambanden. Nar exempelvis Kristina Hedberg (DN, 6/1) anser att dejtingappar som Tinder ej utfor nagot mer an befaster en redan existerande sexuell rangordnat system, betonar Johan Anderberg (HD-Sydsvenskan, 14/1) att detta enbart ar partiell sant: Att dejtingapparna ej enbart exploaterar ojamlikheten, utan i speciell mening ocksa skapar den.
Den digitala relationsmarknaden ar, menar Anderberg, annu en ett foredome kungen stordriftens hansynslosa logik: korrekt som den lokala foretagaren gar omkull nar internethandeln nar byn, sa har den snyggaste killen pa jobbet ej langre sa kopiost att ejakulera med, darfor hans konkurrenter nu ar – som minst – alla andra hanar i alltsammans stad.
Anderbergs iakttagelse av hur kapitalismens utslagningsmekanismer verkar samt gallande mansklig niva ar forstas fullt giltig – men sjalv betvivlar att den ar till fyllest djupgaende. Att den digitala kulturen paverkar vara leva i genom hur vi rangordnas fran dess algoritmer ar klart, men den paverkar oss i minst likadan bunt grad i genom sin forskjutning av hur vi uppfattar oss sjalva och varandra. Den dynamik som kannetecknar Tinder ar densamma som praglar den digitala existensen i stort: jaget konstrueras aktivt i genom preferenser och aktiviteter, relationer fortingligas och anvands som identitetsmarkerande tillhorigheter och kommunikation sker enbart i former som medger total tillsyn. Den enda skillnaden ar att drivkrafterna gjorts mer explicita: sjalv framstaller inte bara karna sjalv, utan sjalv gor det i det uttalade syftet att det ska bli alskat.
Kungen synonym gang som jaget kungen jakt efter karlek tvingas foreta sig till ett saljbart objekt, riktar det ocksa en korresponderande konsumistisk ogonkast mot sin omvarld: ”Aldrig”, skriver tekniksociologen Sherry Turkle apropa den digitala dejtingkulturen, ”har det besta lattare att reflektera pa potentiella romantiska partners som varor tillgangliga i overflod”. Och det ar arme jag antaga att den kapitalistiska logiken nar djupare an vad Anderberg antyder, gallande ett metod som paminner om vad sexiga egyptisk kvinnor serietecknaren Liv Stromquist skildrar i sin ”Den rodaste rosen slar ut”: Den andre upphor att besta fangslande som genuint annan, och far sin mening enbart i kraft fran att ge jaget bekraftelse, ett identitetsbyggande attribut bland massa.
De algoritmer som bedomer anvandarens varde utifran vardet hos de brukare som gillar henne, far med andra ord djupare konsekvenser an vilken karlekstorstande ansikte som dyker upp kungen var bildskarm harnast: Den tycks vara igang aven i var speciell ande. Vinnaren i denna nya disciplin blir da, snarare an nagot enskilt befolkningssegment, ett tankesystem – namligen det som villigt spjalkar upp saval den egna personen som den andre till en uppsattning matbara egenskaper, och forhaller sig till relationer som en krasen konsument.
En annan undran som ar vard att hejda sig utbredd ar den om attraktionskraft. Ifall det nu finns vissa grupper som gynnas gallande andras bekostnad pa en digitaliserad dejtingma personer som skulle ha gynnats i alla fall? Ett tankevackande losning finns att bringa i den amerikanske biologens Richard O Prums aktuella ”Skonhetens evolution”, dar forfattaren aterger forskning om vad som uppfattas som attraktiv. Det visar sig att bedomningen av attraktivitet sker i manga moment, och vanligtvis med direkt motsatt attack.
Intill en forsta ytlig visuell granskning – svajpa hoger eller vanster – tenderar skonheten att vara mer eller mindre objektiv, i den bemarkelse att de flesta folk ar overens ifall baksida av underben som amna uppfattas som attraktivt. Men, och detta ar det intressanta: bred mer komplext socialt harmoni omprovas detta forsta intryck pa subjektiva grunder, med resultatet att asikterna gar isar pa ett slumpmassigt fordelat satt. Fran det skalet, anger forskarna, ar det mojligt ”for ungefar allihopa att ha relationer dar bada parterna uppfattar varandra som unikt begarliga”.
Vilken typ av attraktion som ar upptanklig pa Tinder borde vara uppenbart, och i denna mening inneha Anderberg alldeles riktig, kanske till och med mer riktigt an han anar, pro i den digitala dejtingvarlden gynnas den klassiska skonheten ej blott fran databolagens algoritmer, utan fran deras vaxelspel med var personlig evolutionara programmering. Men verkligt oroande blir detta forst nar man lamnar svajpandet darhan och betraktar den mer generell framatskridande som pagar nastan oss, i vilken realistisk, engagerad humanistisk narvaro i allting hogre grad ersatts med digital uteblivelse.
Genom att tomma det manskliga sociala samspelet pa det fason som nu sker, riskerar vi med andra ord att utarma aven mojligheten till autentisk djup foralskelse, och till en tilldragning som nar djupare an till en schematisk kritik fran estetisk symmetri. Till en lystnad som tar kroppen i besittning, men som i viss fras harror fran sjalen: och finns det nagot som kan kurera den till kvantifierbarhet styckade kottkropp som vi latit oss sjalva forvandlas till, sa ar det gott en sadan.
Anderberg aterger en passage klocka den franske forfattaren Michel Houellebecqs senaste bok ”Serotonin” for att exemplifiera sin tes att sexuell frojd i och med den digitala revolutionen riskerar att bli en bonus forbehallen en snav elit. Jag tanker jag snarare pa ett citat ur romanen ”Elementarpartiklarna”, skriven fjarran fore dejtingapparnas intag, om hur samtidens manniska gjort det romantiska umganget till en fritidssyssla, en sorts noje i vantan pa ett kommande avromantiserat fornuftsaktenskap, till ca jambordig delar bestaende av sexuell och narcissistisk njutning. ”Naturligtvis”, konstaterar forfattaren, ”har hon kungen sa vis franhant sig all potential till valgang.”
Нет Ответов